Uppskatta din UC-poäng och se hur långivare bedömer ditt företags kreditvärdighet. Få konkreta tips på hur du kan förbättra din scoring.
UC AB:s exakta scoringalgoritm är inte offentlig. Vår simulator är en uppskattning byggd på publika kriterier från kreditupplysningslagen (1973:1173) och de nyckeltal branschen vanligen använder. Resultatet är en pedagogisk indikation, inte det betyg långivaren faktiskt ser. Vill du veta din riktiga rating beställer du en egenupplysning hos UC, Bisnode eller Creditsafe – kostnadsfritt en gång per år enligt GDPR.
UC (Upplysningscentralen) är Sveriges största kreditupplysningsföretag och ägs av storbankerna. Deras riskklass på skala 1–5 (5 = mycket låg risk) används av de flesta svenska banker, och de flesta företag landar mellan 3 och 4. Poängen styr både om du får lån och vilken ränta du möter: ett bolag med UC 4 ser räntor på 5–9 procent hos traditionella banker, medan ett bolag med UC 2 antingen nekas eller hänvisas till digitala långivare med räntor på 12–20 procent. Eftersom UC, Bisnode och Creditsafe viktar samma underlag olika kan ett bolag ha skilda utfall hos de tre samtidigt.
Den enskilt största faktorn är betalningshistoriken (cirka 35 procent) – en enda aktiv betalningsanmärkning kan flytta ett bolag från UC 4 till UC 2 över en natt, och anmärkningar för juridiska personer ligger kvar i upp till fem år. Näst tyngst väger ekonomiska nyckeltalfrån senaste årsredovisningen (cirka 30 procent): soliditet, likviditetskvot och vinstmarginal. Soliditet över 30 procent och likviditetskvot över 1,5 brukar räcka för att lyfta ett bolag till skalans övre del, förutsatt att historiken är ren. Resten utgörs av företagets ålder (fler bokslut premieras), branschen (tech, vård och konsult bedöms stabilare; restaurang och vissa byggsegment får risktillägg) och kreditexponeringen – ju mindre marginal mellan kassaflöde och räntekostnader, desto lägre poäng.
UC kompletterar den numeriska skalan med ratingbokstäver (AAA till C). Tabellen nedan visar hur nivåerna brukar översättas till lånevillkor – baserat på offentliga villkor hos svenska företagslångivare 2026.
| Poäng | Rating | Kreditrisk | Lånemöjligheter |
|---|---|---|---|
| 4.5 – 5.0 | AAA | Minimal risk | Bästa villkor, alla långivare |
| 4.0 – 4.4 | AA | Mycket låg risk | Mycket bra villkor, de flesta långivare |
| 3.5 – 3.9 | A | Låg risk | Bra villkor, många långivare |
| 3.0 – 3.4 | BBB | Medelrisk | Standardvillkor, vissa begränsningar |
| 2.5 – 2.9 | BB | Förhöjd risk | Högre räntor, ofta säkerhetskrav |
| 2.0 – 2.4 | B | Hög risk | Få alternativ, höga räntor |
| < 2.0 | C | Mycket hög risk | Mycket begränsat, speciallösningar |
Gränsen för standardlån hos en traditionell bank går vanligen vid UC 3,0 (BBB). Under den nivån hänvisas du i praktiken till digitala långivare som Qred Bank, Froda eller Capcito, som tittar mer på kassaflöde än historisk rating. Vid UC 2,5 eller lägre brukar personlig borgen eller pant krävas.
Soliditet (eget kapital / totala tillgångar) visar hur stor andel av verksamheten som ägarna själva finansierat – över 30 procent är starkt, under 15 procent svagt. Likviditetskvoten(omsättningstillgångar / kortfristiga skulder) mäter förmågan att betala räkningar nästa år; över 1,5 är tryggt. Räntetäckningsgrad (DSCR – rörelseresultat / räntekostnader) säger hur många gånger resultatet räcker till räntan – långivare vill se minst 1,5–2,0. En betalningsanmärkningär en registrering hos Kronofogden av obetald skuld som gått till utmätning, och syns för aktiebolag i upp till fem år. Kreditexponering mäter hur belånat bolaget redan är i förhållande till omsättning och tillgångar.
Poängen räknas om kontinuerligt, men den största enskilda förändringen sker när årsredovisningen registreras hos Bolagsverket – för de flesta aktiebolag mellan maj och augusti. Däremellan flyttar poängen sig när betalningsanmärkningar registreras eller nya kreditförfrågningar görs. Strukturella förbättringar som höjd soliditet syns först i nästa bokslut, vilket tar 1–3 månader.
Vissa åtgärder ger effekt inom dagar: betala förfallna fakturor innan de når Kronofogden, begär rättelse av felaktiga uppgifter (UC har enligt kreditupplysningslagen 1973:1173 skyldighet att rätta) och håll F-skatten ajour. Långsiktiga förbättringar – höjd lönsamhet, ökad soliditet, minskad belåning – kräver 6–12 månader. Mer i guiden om förbättrad kreditvärdighet.
Riktmärke: minimum UC 2,5 för digitala långivare (med högre ränta och ofta personlig borgen), UC 3,0 för standardvillkor hos nischbanker, UC 3,5 för bra villkor, UC 4,0 eller högre för de lägsta räntorna även hos storbankerna. Sedan Riksbanken höjde styrräntan har långivare blivit mer selektiva.
Du kan kompensera med personlig borgen eller säkerhet i maskiner, fastighet eller fakturor – det räcker ofta även med UC 2–2,5. Alternativt vänder du dig till fintech-aktörer som använder Creditsafe istället för UC. Aktieägartillskott är en annan genväg. Undvik flera parallella ansökningar – varje hård kreditförfrågan registreras hos UC i tolv månader och drar ner betyget ytterligare. Ägares privatekonomi spelar dessutom roll: personliga anmärkningar hos ägare över 25 procent eller styrelseledamöter kan sänka bolagets poäng. Mer i guiden om kreditprövning.
Digitala långivare accepterar lägre UC-poäng än storbankerna, så det finns oftast alternativ oavsett utfall.
Jämför företagslån nu