Företagslån för kommanditbolag (KB) 2026

Den här sidan förklarar vad som faktiskt gäller när ett kommanditbolag söker företagslån i Sverige 2026: hur ansvarsfördelningen mellan komplementär och kommanditdelägare påverkar kreditprövningen, varför så få långivare aktivt riktar sig till KB och vilka alternativ som ofta blir bättre än att tvinga en KB-ansökan genom en marknad som inte är byggd för bolagsformen. Innehållet utgår från lagen om handelsbolag och enkla bolag (1980:1102), som är det regelverk all KB-finansiering vilar på.

Kommanditbolag är en relativt ovanlig bolagsform i Sverige jämfört med aktiebolag och enskild firma. Det är en konsekvens av att bolagsformen passar specifika situationer: fastighetsägande med tysta investerare, riskkapitalupplägg och vissa familjekonstruktioner. För löpande rörelsefinansiering är AB nästan alltid ett bättre verktyg, och det märks tydligt i hur långivare prissätter och hanterar KB-ansökningar.

Bolagsformen har djupa historiska rötter och fanns i svensk rätt långt innan moderna aktiebolagslagen tog form, men dagens regelverk vilar helt och hållet på lagen om handelsbolag och enkla bolag (1980:1102). Den lagen utgår från en tid då personliga relationer mellan bolagsmän var grunden för kommersiell samverkan, och det märks fortfarande på hur ansvarsreglerna är formulerade: solidariskt och obegränsat för dem som driver bolaget, begränsat för dem som bara skjuter till kapital. Långivare 2026 hanterar KB inom samma regelverk som gällde för fyra decennier sedan, vilket bidrar till att bolagsformen känns ålderdomlig i en marknad där aktiebolagets begränsade ansvar har blivit standardförväntan.

Hur ansvar fördelas mellan komplementär och kommanditdelägare

Ett kommanditbolag har enligt lagen om handelsbolag och enkla bolag (1980:1102) två sorters delägare med fundamentalt olika riskprofil. Komplementären driver bolaget, tecknar avtal och svarar enligt 2 kap. 20 § solidariskt och med hela sin privata ekonomi för bolagets skulder. Kommanditdelägaren är passiv investerare och ansvarar enligt 3 kap. 8 § endast med det belopp som angivits i bolagsavtalet och registrerats hos Bolagsverket. Det är just denna asymmetri som är hela poängen med bolagsformen.

För en långivare betyder det att kreditbedömningen handlar lika mycket om komplementären som privatperson som om bolaget. När bolaget saknar den ansvarsbegränsning ett aktiebolag har blir komplementärens egen kreditvärdighet, betalningshistorik och privatekonomi ett avgörande underlag. Kreditupplysningen – hos UC eller Creditsafe beroende på långivare – tas därför både på bolaget och på komplementären. Kommanditdelägaren granskas normalt inte på samma sätt, eftersom denne juridiskt sett inte kan göras ansvarig för mer än sin insats.

Det är också värt att förstå att ansvaret är solidariskt när KB:t har flera komplementärer. Är det två komplementärer kan långivaren välja att kräva endast den ena på hela skulden, varpå den komplementären får regressrätt mot den andra — men endast i den mån den andra faktiskt har tillgångar att betala med. För kreditgivningen innebär det att alla komplementärer kreditprövas individuellt och att lånet i praktiken kräver att samtliga klarar bedömningen. Avhoppar en komplementär ur bolaget kvarstår dessutom ansvaret för skulder som uppkommit före utträdet enligt 2 kap. 22 § (1980:1102), vilket är en detalj som ofta förbises men som kan bli avgörande vid bolagsförändringar.

Konsekvensen är att KB i finansieringssammanhang fungerar mer som en enskild firma än som ett aktiebolag, åtminstone ur komplementärens perspektiv. Om bolaget inte kan betala lånet, kan långivaren gå direkt på komplementärens privata tillgångar — bostad, sparande, lön — utan att först behöva försätta bolaget i konkurs. Den tysta investeraren går fri men förlorar givetvis sin insats om bolaget kollapsar. Det är värt att stanna upp vid detta innan ansökan skickas in: står komplementären redo att i värsta fall ta hela skulden personligt, eller finns det skäl att ombilda till AB först?

En vanlig konstruktion för att hantera den här obalansen är att låta komplementären själv vara ett aktiebolag i stället för en fysisk person. Då blir komplementär-AB:t den ansvariga parten, och dess aktiekapital — minimum 25 000 kronor — utgör i praktiken hela betalningsmuren mellan KB:t och de fysiska personerna bakom. Långivare känner till upplägget och kräver generellt personlig borgen från den eller dem som står bakom komplementär-AB:t – precis som för andra mindre aktiebolag. Med andra ord: konstruktionen skyddar inte den ekonomiska verkligheten, bara den juridiska formen, så länge bolaget är litet eller saknar egna tillgångar.

För större och mer etablerade upplägg, där komplementär-AB:t har egen substans i form av tillgångar och eget kapital, fungerar dock konstruktionen som tänkt. Då kan långivaren acceptera att kreditrisken bärs av komplementär-AB:t utan personlig borgen från huvudägaren, och de fysiska personerna bakom strukturen får ett reellt ansvarsskydd. Det är just därför man hittar konstruktionen i fastighetsfonder, riskkapitalupplägg och större familjekontrollerade strukturer — i dessa sammanhang har komplementär-AB:t tillräckligt med eget kapital för att stå på egna ben i kreditbedömningen, vilket är något som långivaren faktiskt verifierar genom att granska komplementärens årsredovisning lika noga som KB:ts.

Vilka krav långivare ställer på komplementären

Eftersom det är komplementären som rättsligt bär lånet är det också komplementären som måste klara kreditprövningen som privatperson. Långivare kontrollerar betalningsanmärkningar, eventuella skulder hos Kronofogden, övriga lån och inkomstuppgifter. Skulder hos Kronofogden stänger i regel dörren, och betalningsanmärkningar försämrar bedömningen kraftigt, eftersom återbetalningen i sista hand vilar på komplementärens ekonomi. Även utan anmärkningar drar hög privat skuldsättning ner bedömningen – Kompar nämner till exempel för mycket blancolån bland det långivarna tittar på hos en borgensman.

Utöver komplementärens privata kreditvärdighet vill långivaren se bolagets registreringsbevis från Bolagsverket, det aktuella bolagsavtalet, senaste årsbokslut om sådant finns, kontoutdrag från företagskontot för tre till sex månader och en aktuell resultat- och balansrapport. Bolagsavtalet är särskilt viktigt eftersom det reglerar vinstfördelning, beslutsregler och kommanditdelägarens insatsbelopp — uppgifter som påverkar både kreditbeslutet och hur långivaren formulerar lånevillkoren. Saknas ett uppdaterat bolagsavtal, eller är det otydligt formulerat, är det en vanlig orsak till att ansökan fördröjs eller avslås.

Verksamhetshistorik räknas också. Via Krea ska bolaget ha varit aktivt i minst tre månader, och vissa långivare kräver ett fastställt bokslut och en omsättning om 200 000 kronor. Det är samma trösklar som för andra bolagsformer, men eftersom KB ofta används för fastighetsförvaltning eller projekt med oregelbundna intäkter kan de i praktiken vara svårare att passera. En komplementär som kan visa stabilt eget kassaflöde i en näringsverksamhet vid sidan av KB:t har en tydlig fördel.

Bolagsverket är källan som långivaren använder för att verifiera registreringen, och ett aktuellt registreringsbevis är därför nästan alltid en del av dokumentationskravet. Beviset ska visa rätt komplementär, kommanditdelägarnas insatsbelopp och firmateckningsregler. Om bolagsavtalet ändrats utan att Bolagsverket uppdaterats, eller om en delägare har bytts ut utan registrering, brukar långivaren begära att registret uppdateras innan kreditbeslutet kan tas. En ändringsanmälan kostar en avgift och kan dra ut på handläggningen om dokumentationen är gammal — något som är värt att åtgärda i förväg.

För något större lån, framför allt över ungefär en miljon kronor, vill långivaren ofta också se en budget eller kassaflödesprognos som visar hur räntebetalningar och amorteringar ska klaras. För fastighetsförvaltande KB blir hyreskontrakten och eventuella vakansrisker centrala underlag, medan projektorienterade KB ofta får lämna in projektkalkyler och kundavtal. Vid större belopp kan storbankerna dessutom kräva säkerhet i form av företagsinteckning eller fastighetsinteckning, vilket kan sänka räntan men förlänger handläggningstiden. Den viktigaste lärdomen är att förbereda dokumentationen i god tid: ett KB med ofullständigt bolagsavtal, gammalt registreringsbevis eller saknad budgetprognos riskerar avslag eller långa förseningar.

Varför KB är ett ovanligt finansieringsmål för långivare

Det enklaste sättet att förstå varför kommanditbolag har det svårare på lånemarknaden är att titta på volymerna. När bolagsformen är så mycket ovanligare än aktiebolag och enskild firma har långivarna små incitament att bygga kreditmodeller specifikt för den. Det är dyrare att handlägga manuellt än att tacka nej, och flera långivare – exempelvis Capcito och Lunar Business – tar enligt våra uppgifter bara emot aktiebolag och enskilda firmor. Av de 14 långivarna i vår jämförelse tar 7 emot KB.

En andra orsak är delägarstrukturen. När bolaget har både en aktiv komplementär och en eller flera tysta kommanditdelägare blir kreditprövningen svårare att standardisera. Långivaren behöver verifiera vem som är komplementär enligt bolagsavtalet, kontrollera att registreringen hos Bolagsverket är aktuell, och säkerställa att rätt person tecknar låneavtalet. Om komplementären i sin tur är ett aktiebolag — vilket är ett vanligt upplägg för att skydda den fysiska personen bakom — blir kedjan ännu längre, och bedömningen kräver att även det komplementärbolaget granskas. Hela strukturen passar dåligt in i en mall byggd för "ett organisationsnummer, en huvudman, en utbetalning".

Den tredje faktorn är prissättningen. Eftersom marknaden är smal och varje ansökan kräver mer manuellt arbete kan villkoren för ett KB bli något sämre än för ett motsvarande aktiebolag. Storbankerna har manuell kreditprövning och kan hantera bolagsformen, men kräver i gengäld ofta längre verksamhetshistorik och säkerheter. Bland de digitala aktörerna tar Froda och Qred Bank emot KB. Resultatet blir ändå ofta ett smalare urval än för ett AB.

En fjärde, mer underskattad faktor är att kommanditbolag ofta har komplexa skattesituationer som långivaren måste sätta sig in i. Resultatet beskattas hos delägarna, inte hos bolaget, vilket gör nyckeltalen i årsbokslutet mindre informativa än för ett aktiebolag. Soliditet och resultat ser ofta annorlunda ut än långivaren förväntar sig, och kassaflödet kan vara starkt utan att synas i traditionella nyckeltal. För en automatiserad kreditmodell betyder det att även välmående KB riskerar att klassas som högrisk bara för att data inte passar mallen — ytterligare ett skäl till att en plattform som faktiskt låter en mänsklig kredithandläggare titta på siffrorna ofta levererar bättre villkor.

Sammantaget innebär detta att en KB-företagare bör räkna med ett mer tidskrävande ansökningsförlopp och ett smalare urval än en motsvarande AB-ägare. Det är ingen anledning till panik — KB-finansiering fungerar och har fungerat i decennier — men det är ett skäl att börja jämförelseprocessen tidigt och att inte räkna med att varje långivare kan hantera ansökan lika snabbt som för ett AB. För komplementärer som regelbundet behöver tillgång till finansiering är detta ofta det starkaste argumentet för att antingen ombilda till AB eller bygga upp en buffert via en checkkredit som löpande är tillgänglig.

Hur KB skiljer sig från HB, AB och enskild firma vid lån

Kommanditbolaget är en hybrid. Det delar regelverk med handelsbolaget — båda regleras av samma lag (1980:1102) och har personligt ansvarig komplementär eller bolagsmän — men lånar drag från aktiebolaget genom kommanditdelägarens skyddade ställning. För att förstå var KB hamnar i finansieringslandskapet är det enklast att jämföra de fyra vanligaste svenska bolagsformerna sida vid sida.

Tabellen visar mönstret: KB och HB har färre långivare att välja mellan än både aktiebolag och enskild firma, trots att de är mer komplexa att kreditpröva än en enskild firma. För komplementären är det personliga ansvaret dessutom identiskt med en enskild firma, vilket innebär att hela poängen med en separat juridisk person — riskbegränsning — försvinner ur komplementärens perspektiv. Den enda KB-fördelen som faktiskt har bäring på finansiering är att kommanditdelägaren skyddas, vilket är värdefullt för den investeraren men inte för bolaget när det söker lån.

Det är därför KB i dag huvudsakligen lever vidare i två specifika typer av upplägg. Den första är fastighetsförvaltning, där komplementären — ofta ett aktiebolag — driver verksamheten medan kommanditdelägarna fungerar som passiva kapitaltillskjutare som får avkastning utan att engagera sig operativt. Den andra är riskkapital- och fondstrukturer, där partnerföretaget agerar komplementär och investerare kommer in som kommanditdelägare i begränsade åtaganden. För dessa två syften är bolagsformen väl anpassad och regelverket från 1980:1102 fungerar bra. För vanlig rörelsedrift är det sällan motiverat att välja KB i dag, och det är också därför långivarna har mindre att erbjuda just dessa bolag.

Sänkningen av aktiekapitalkravet till 25 000 kronor 2020 har dessutom gjort aktiebolaget mer tillgängligt för småföretagare. Konsekvensen är att en ny företagare 2026 sällan har starka skäl att starta som KB om inte bolagsformens specifika partnerstruktur är poängen — och i de fall där den är poängen är finansiering ofta sekundärt jämfört med skattekonstruktion och investerarrelationer.

Långivare som faktiskt accepterar kommanditbolag

Trots att marknaden är smalare tar 7 av långivarna i vår jämförelse emot kommanditbolag: Krea, Kompar, Froda, Qred Bank, Northmill Bank, Svea Bank och OPR Företagslån. Rekommenderad ordning: Redaktionens val först, därefter kommersiella partner. Vilken som passar bäst beror på hur stort lånet är och hur snabbt pengarna behövs. Vill komplementären få erbjudanden från flera långivare på en gång är en förmedlare som Krea eller Kompar en effektiv väg in – båda tar emot kommanditbolag och gör en samlad UC-förfrågan. Bland de direkta långivarna tar Froda emot KB med löpande försäljning och svarar inom 24 timmar, och Qred Bank tar emot KB och lämnar besked inom en arbetsdag.

Vid sidan av Krea finns Kompar, som förmedlar till över 30 banker och långivare med en samlad UC-förfrågan, tar emot kommanditbolag och ger dig en personlig rådgivare – ett plus när bolagsavtalet och komplementärens roll behöver förklaras. Northmill Bank tar alla bolagsformer utom stiftelser och erbjuder en rörelsekredit på 25 000 kronor till 1 miljon. Qred Bank passar snabba mindre belopp, men tar en fast månadsavgift i stället för ränta, som enligt Kreas sammanställning motsvarar 33–74 procent i effektiv ränta om lånet behålls hela löptiden. Svea Bank tar också emot KB med belopp upp till en miljon kronor. OPR Företagslån accepterar också bolagsformen men är ett dyrt kortfristigt lån med fast månadsavgift, enligt Krea 1,7–2,3 procent av lånebeloppet per månad, vilket motsvarar ca 40–55 procent i årsränta om lånet behålls hela löptiden. Storbankerna kan erbjuda lägre räntor för etablerade KB med säkerheter, men handläggningen tar ofta längre tid. Oavsett vilken väg som väljs är rekommendationen densamma som för andra bolagsformer: jämför flera erbjudanden innan signering.

I praktiken ser ansökningsprocessen för ett KB likadan ut som för andra bolag, med en viktig skillnad: dokumentationen. Eftersom långivaren behöver verifiera bolagsavtalet, registreringsbeviset och komplementärens roll innan kreditbeslutet kan tas, går det snabbare att ha alla papper klara på förhand. Komplementären loggar in med BankID, anger bolagets organisationsnummer (för kommanditbolag börjar det på 9) och önskat belopp, varpå grundläggande bolagsinformation hämtas automatiskt. Därefter laddas bolagsavtal, registreringsbevis, senaste årsbokslut och kontoutdrag upp. Hos en förmedlare tar själva ansökan några minuter; hos en storbank kan motsvarande process kräva ett uppföljande möte med företagsrådgivare där dokumentationen gås igenom personligen.

När ansökan är inskickad kör långivaren en samlad kreditprövning där bolagets siffror analyseras parallellt med komplementärens privatekonomi. Eftersom det är komplementären som juridiskt bär ansvaret väger komplementärens kreditbetyg tungt, medan bolagets siffror visar att verksamheten faktiskt finns och genererar intäkter. Vid godkännande får komplementären ett skriftligt erbjudande med belopp, ränta, löptid, total kostnad och eventuella avgifter. Avtalet signeras digitalt av komplementären i egenskap av firmatecknare, och utbetalningen sker allt från samma dag som avtalet signeras (Qred Bank, Froda) till vanligtvis inom 1–10 dagar för lån via Krea.

Skulle KB:t senare hamna i problem med att betala lånet är det viktigt att komplementären tar kontakt med långivaren så tidigt som möjligt. Eftersom det personliga ansvaret är obegränsat finns det inget incitament för komplementären att ducka — långivaren kan ändå gå direkt på privata tillgångar. De flesta seriösa långivare är öppna för betalningsplaner, amorteringsfrihet under en period eller justerad löptid om dialogen tas innan en betalning faktiskt missas. Att vänta tills Kronofogden involveras gör situationen avsevärt sämre och medför betalningsanmärkningar både för bolaget och för komplementären personligt, vilket i sin tur stänger dörren för framtida finansiering hos i princip alla långivare.

För kommanditbolag med utländska delägare tillkommer ytterligare ett lager av komplexitet. Om komplementären inte är folkbokförd i Sverige eller saknar svenskt personnummer blir det svårt hos de digitala långivarna, eftersom kreditprövningen och signeringen bygger på svenska uppgifter och BankID – Kompar anger till exempel att en borgensman ska vara folkbokförd i Sverige. För kommanditdelägare med utländsk hemvist är situationen mindre kritisk, men strukturen kan ändå försvåra bankernas kundkännedomsprocess (KYC), särskilt om kommanditdelägaren är en utländsk juridisk person. I dessa fall är en svensk affärsbank med företagsrådgivare ofta det realistiska alternativet, och processen tar då betydligt längre tid än hos de digitala långivarna.

Alternativ när företagslån inte är bästa vägen

Innan beslutet om företagslån fattas är det värt att stanna upp vid ett par andra finansieringsspår som ofta passar KB bättre. Det första är ombildning till aktiebolag. Om lånebehovet är återkommande, om komplementären driver verksamheten heltid eller om beloppet är större än ett par miljoner är AB ofta det rationella valet. Det krävs minst 25 000 kronor i aktiekapital och en registreringsavgift till Bolagsverket. I gengäld får bolaget fler långivare att välja mellan – alla 14 i vår jämförelse tar aktiebolag – och en ansvarsbegränsning för framtida skulder, även om långivaren i ett litet AB ofta kräver personlig borgen.

Ett andra alternativ är fakturafinansiering. Om bolaget har långa betalningsvillkor mot stora kunder kan factoring eller fakturaköp lösa likviditetsbehovet, ofta utan att binda upp komplementären i ett nytt borgensåtagande. Lösningen prissätts med avgifter per faktura – se vår genomgång av vad factoring kostar – och fungerar för KB som för AB eftersom det är fakturan, inte bolagsformen, som bär affären. För fastighets-KB kan inteckning i fastigheten ge tillgång till bottenlån från storbankerna, som ofta hör till de billigaste finansieringsformerna.

Ett tredje spår är att kommanditdelägaren skjuter till mer kapital som ny insats. Det är hela poängen med bolagsformen: att kunna ta in tyst kapital utan att ge upp kontrollen. Om en kommanditdelägare är beredd att utöka sin insats slipper bolaget både ränta och personlig borgen. Nackdelen är att vinstfördelningen då måste justeras enligt bolagsavtalet, vilket kan kräva förhandling, men för många KB är detta den sundaste vägen framåt — särskilt eftersom hela poängen med strukturen är att blanda aktiv drift med passiv investering.

Ett fjärde alternativ värt att nämna är checkkredit i stället för engångslån. För KB som har varierande likviditetsbehov — exempelvis fastighetsbolag som väntar på hyresinbetalningar eller projektbolag med oregelbundna utbetalningar — kostar en outnyttjad checkkredit oftast bara en limit- eller uppläggningsavgift och ger en buffert utan att binda upp komplementären i en stor amorteringsplan. Räntan på utnyttjat belopp blir ofta något högre än på ett vanligt lån, men för säsongsmässiga eller tillfälliga behov kan totalkostnaden bli lägre. Checkkredit erbjuds främst av banker, och Northmill Bank har en rörelsekredit som fungerar på liknande sätt: 25 000 kronor till 1 miljon, ränta bara på det utnyttjade beloppet, och Northmill tar alla bolagsformer utom stiftelser – men räkna med uppläggningsavgift 995 kronor, 99 kronor i månaden och 495 kronor per uttag. Mer om upplägget finns i vår guide om checkkredit.

För specifikt fastighetsförvaltande KB finns slutligen den klassiska vägen via belåning av själva fastigheten. Bottenlån från storbank med pantbrev i fastigheten landar normalt betydligt lägre i ränta än ett blancolån, och löptiderna kan vara långa. Lånet kräver att fastigheten värderas, vilket kostar pengar, och att pantbrev tas ut hos Lantmäteriet mot en stämpelskatt på 2 procent av pantbrevets belopp. Trots dessa initialkostnader är fastighetsbelåning ofta den mest rationella finansieringsformen för KB med fastighetstillgångar, och det är just här bolagsformen och bankernas erbjudanden faktiskt möts på goda villkor.

Skatt och bokföring av lånet i ett KB

Ett kommanditbolag är inte ett eget skattesubjekt — bolagets resultat fördelas mellan delägarna och beskattas hos dem. Räntekostnaden på företagslånet är fullt avdragsgill i bolagets resultat enligt inkomstskattelagen, och minskar därmed underlaget som fördelas till delägarna. Komplementären beskattas för sin andel i inkomstslaget näringsverksamhet. Kommanditdelägarens andel beskattas också i inkomstslaget näringsverksamhet – inte som kapitalinkomst – men reglerna skiljer sig bland annat beroende på om delägaren är aktiv i bolaget och om delägaren är en fysisk eller juridisk person.

I bokföringen registreras lånet som en långfristig eller kortfristig skuld beroende på löptid, räntan kostnadsförs löpande och amorteringarna minskar skuldposten. Ingen mervärdesskatt tillkommer på själva lånet, men eventuella uppläggningsavgifter behandlas som finansiella kostnader. För större lån är det värt att konsultera en redovisningskonsult innan signering, särskilt om komplementären i sin tur är ett aktiebolag — då kan koncerninterna räntebegränsningar enligt 24 kap. inkomstskattelagen påverka avdragsrätten. Skatteverkets ställningstaganden om handelsbolag och kommanditbolag uppdateras löpande och bör kontrolleras inför varje årsbokslut.

En sista detalj att hålla ögonen på är hur lånekostnaden påverkar kommanditdelägarens skatteposition. Eftersom resultatet fördelas enligt bolagsavtalet minskar ett ökat ränteavdrag i bolaget också kommanditdelägarens beskattade andel. Det är en av få situationer där den passiva delägaren har ett direkt skatteintresse av lånet, och något som kan användas som argument om kommanditdelägaren tvekar inför ökad skuldsättning i bolaget. Omvänt: om bolaget går med förlust gäller särskilda regler för hur underskottet får utnyttjas, och för kommanditdelägare finns en särskild begränsning i inkomstskattelagen – stäm av med en redovisningskonsult innan ni räknar med ett avdrag.

Det går alltså att låna pengar till ett kommanditbolag i Sverige 2026, men det kräver realistiska förväntningar. Komplementären får acceptera att kreditprövningen i hög grad vilar på den personliga ekonomin och att villkoren kan bli något sämre än för ett motsvarande aktiebolag. Den som har en stabil privatekonomi, ordnad bokföring i bolaget, ett uppdaterat bolagsavtal och ett aktuellt registreringsbevis från Bolagsverket har goda möjligheter att få en ansökan godkänd — men bör börja jämförelseprocessen i god tid och vara öppen för att ombildning till AB kan vara den långsiktigt rationella vägen om finansieringsbehovet är återkommande.

Den enskilt viktigaste rekommendationen för KB-företagare som överväger lån är att inte hoppa över förberedelsefasen. Att samla bolagsavtal, registreringsbevis, senaste årsbokslut, kontoutdrag och en realistisk budget innan ansökan skickas in tar några timmars arbete men kan korta handläggningstiden och förbättra villkoren. Det är också i förberedelsefasen som ett strategiskt val mellan engångslån, checkkredit, fastighetsbelåning eller utökad insats från kommanditdelägare bör tas — innan man lockas av snabba erbjudanden från långivare som egentligen inte är optimerade för bolagsformen.