Säkerheter och garantier för företagslån 2026

Den här guiden går igenom vilka säkerheter som krävs för företagslån i Sverige, hur varje säkerhetstyp fungerar rent juridiskt, vad den är värd för långivaren och vad den innebär för dig som företagare. Frågan om säkerhet är en av de viktigaste vid en låneansökan eftersom den styr både räntenivå, lånebelopp och – viktigast av allt – vad du riskerar om det skulle gå illa. Innehållet utgår från de villkor som gäller hos svenska långivare 2026 och refererar till Bolagsverket, Lantmäteriet och Kronofogden där det är relevant.

En säkerhet är i grunden ett sätt för långivaren att minska sin risk. Ju bättre säkerhet, desto lägre ränta – men också desto mer som står på spel för dig om bolaget inte klarar återbetalningen. Det är därför viktigt att förstå inte bara vilken säkerhet en långivare kräver, utan också vad den specifikt innebär juridiskt och praktiskt innan du skriver på.

Marknaden har också förändrats påtagligt bara de senaste åren. Där fastighetsinteckning tidigare var standardvägen för mycket av företagsfinansieringen har digitala långivare och låneförmedlare skapat ett alternativt spår där bedömningen i stället bygger på kassaflöde och betalningshistorik. I dag lånar till exempel Qred Bank ut upp till 5 miljoner kronor utan pant – men mot personlig borgen – samtidigt som bankerna har kvar sin roll för de största finansieringarna och för lån där en obelånad fastighet kan användas som säkerhet.

Vad en säkerhet är och varför långivaren kräver den

En säkerhet är en tillgång eller ett personligt åtagande som långivaren kan använda för att få tillbaka sina pengar om låntagaren inte betalar. Rent juridiskt handlar det om att långivaren får en särskild förmånsrätt enligt förmånsrättslagen, vilket innebär att de hamnar före vanliga borgenärer vid en konkurs. Den tillgång som pantsätts kan långivaren realisera genom Kronofogden och försäljningen används för att täcka den utestående skulden.

För dig som låntagare är effekten på räntan betydande. Ett lån med god säkerhet i fastighet får normalt lägst ränta, ett lån med företagsinteckning hamnar ofta däremellan och ett blancolån kostar mest – via Krea landar räntan enligt Krea oftast på 7–30 procent per år. På ett annuitetslån på en miljon kronor över tre år motsvarar varje procentenhet ungefär 16 000–17 000 kronor i total räntekostnad, så skillnaden kan avgöra om investeringen blir lönsam eller inte. Säkerhet gör också att långivaren kan acceptera större belopp och längre löptider än vad som annars hade varit möjligt.

Nackdelen är uppenbar: den tillgång du pantsätter är inte längre fri att sälja eller använda som säkerhet någon annanstans. Om du pantsätter lagret kan du inte plötsligt avyttra det; om du pantsätter fastigheten kan du inte belåna den en gång till hos en annan bank utan godkännande. Och värst av allt – om lånet inte betalas förlorar du tillgången eller, vid personlig borgen, privata tillgångar. Säkerhet är därför ett verktyg för att sänka kostnaden, men priset är minskad flexibilitet och ökad personlig risk.

Det är också värt att skilja på säkerhet och borgen rent juridiskt. En säkerhet är en sakrättslig konstruktion – en specifik tillgång binds till en specifik skuld, och långivaren får förmånsrätt i den tillgången. En borgen är ett personligt åtagande utan koppling till en viss tillgång; borgensmannens hela privata förmögenhet står som säkerhet. I praktiken kombineras de ofta: storbanker kräver ofta både säkerhet i fastighet eller inteckning och personlig borgen från huvudägarna, medan digitala långivare oftare nöjer sig med personlig borgen och en bedömning av kassaflödet.

Företagsinteckning – panträtt i bolagets lösa tillgångar

Företagsinteckning innebär att långivaren får panträtt – ett företagshypotek – i bolagets lösa egendom: maskiner, inventarier, lager, immateriella rättigheter och kundfordringar. Hypoteket omfattar däremot inte kassa- och bankmedel, aktier och andra finansiella instrument avsedda för allmän omsättning eller egendom som kan intecknas på annat sätt. Institutet regleras i lagen (2008:990) om företagshypotek och administreras av Bolagsverket, där inteckningen skrivs in i ett register och binds till ett företagsinteckningsbrev. Det är brevet som lämnas som säkerhet till långivaren, och egendomen kan skifta över tid – du kan fortsätta sälja ur lagret som vanligt.

Värderingen av en företagsinteckning är mer konservativ än för en fastighet. Sedan 2009 ger företagshypoteket särskild förmånsrätt i hela värdet av den egendom som omfattas – den tidigare regeln från 2004, där förmånsrätten bara gällde 55 procent av värdet, är borta. Ändå belånar långivare i praktiken bara en del av värdet, eftersom lager och maskiner kan vara svåra att sälja och vid en konkurs ofta ger betydligt mindre än bokfört värde.

Flera inteckningar kan finnas samtidigt i samma bolag och rangordnas efter inskrivningsdag hos Bolagsverket. Den långivare som har första inteckningen får betalt först vid en realisation, andra inteckningen får det som blir kvar och så vidare. I praktiken betyder det att den första inteckningshavaren har ett mycket starkare läge än efterföljande, och att det är svårt att få ytterligare lån mot samma tillgångar när första platsen är tagen. Företagsinteckning passar bäst för bolag med värdefulla maskiner eller stora lager – tillverkande företag, grossister och vissa restauranger med dyr köksutrustning.

Kostnaden för att ta ut nya företagsinteckningar är en stämpelskatt på 1 procent av inteckningsbeloppet plus en avgift till Bolagsverket. På ett inteckningsbelopp om 3 miljoner kronor blir stämpelskatten alltså 30 000 kronor – en engångskostnad som läggs ovanpå eventuella uppläggningsavgifter hos långivaren. Inteckningsbreven gäller utan tidsgräns och kan återanvändas för framtida lån, så stämpelskatten betalas bara när nya inteckningar tas ut.

Fastighetsinteckning – säkerhet i fast egendom

Fastighetsinteckning räknas ofta som den starkaste säkerheten en långivare kan få och brukar därför ge den lägsta räntan. Inteckningen skrivs in i fastighetsregistret som Lantmäteriet administrerar, och resulterar i ett pantbrev som överlämnas som säkerhet. Eftersom en fastighet har ett tydligare marknadsvärde än lösa tillgångar kan långivaren belåna en större andel av värdet – ofta mer för bostäder och kontor än för specialfastigheter.

Lån med fastighetsinteckning får normalt lägre ränta och längre löptid än andra företagslån. Det är främst storbankerna – SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank – som står för fastighetsbelåning till företag, och processen tar ofta flera veckor eftersom fastigheten ska värderas. När nya pantbrev tas ut betalar du stämpelskatt på 2 procent av inteckningsbeloppet plus en expeditionsavgift på 375 kronor per pantbrev till Lantmäteriet.

En viktig nyans är skillnaden mellan företagets egna fastigheter och ägarens privata. När bolaget äger fastigheten – produktionslokalen, kontoret eller lagret – är risken begränsad till bolaget. När ägaren istället pantsätter sin privata bostad som säkerhet för bolagets lån blir det i praktiken en form av personlig säkerhet; förlorar bolaget lånet förlorar ägaren hemmet. Banker frågar ofta efter detta när företagets egna tillgångar inte räcker, och det är ett beslut som bör fattas med öppna ögon och helst efter diskussion med make eller maka.

Precis som vid företagsinteckning rangordnas flera fastighetsinteckningar efter inskrivningsdag hos Lantmäteriet, och värdet av en andrahands­inteckning är betydligt lägre än första inteckningen. För en bostad som redan har bolån innebär det att bara övervärdet kan användas, och långivaren räknar med marginal även på det – medan en obelånad fastighet kan belånas fullt ut från början.

Personlig borgen – när ägaren går i god för bolaget

Personlig borgen innebär att du som ägare eller företrädare skriftligen åtar dig att betala företagets skuld om bolaget inte gör det. Det är den vanligaste formen av säkerhet för mindre företagslån – Kompar skriver att företagslån i de allra flesta fallen innebär en personlig borgen, och via Krea kräver långivarna generellt borgen från någon i styrelsen när låntagaren är ett aktiebolag. Rättsligt ligger borgen utanför själva låneavtalet – det är ett separat åtagande mellan borgensmannen och långivaren, och det följer dig även om bolaget går i konkurs och avregistreras.

Det finns två huvudtyper att skilja mellan. En obegränsad borgen innebär att du ansvarar för hela skulden inklusive ränta, avgifter och inkassokostnader – det finns inget tak. En begränsad borgen innebär att ditt ansvar är låst till ett specifikt belopp, till exempel två miljoner kronor eller en viss procentandel av lånet. Begränsad borgen är nästan alltid att föredra för borgensmannen, men den är inte standard; du måste aktivt förhandla fram den. Vid större lån är det också vanligt att begära solidarisk borgen från flera delägare, vilket innebär att långivaren kan kräva hela beloppet av vem som helst av borgensmännen utan att först gå till de andra.

Konsekvenserna vid infriad borgen är kännbara. När långivaren konstaterar att bolaget inte betalar vänder de sig till dig som borgensman – vid proprieborgen, som är den vanliga formen vid företagslån, utan att först behöva driva in skulden från bolaget. Om du inte kan betala lämnas ärendet till Kronofogden som kan utmäta din bostad, bil, bankmedel och lön. En betalningsanmärkning på dig som privatperson ligger kvar i tre år, även om skulden betalas, och påverkar dina möjligheter att teckna hyreskontrakt, nya lån eller vissa anställningar. Skulden kvarstår tills den är betald eller tills skuldsanering beviljats hos Kronofogden, vilket kräver att du är svårt skuldsatt och inte bedöms kunna betala inom överskådlig tid.

Det finns konkreta steg du kan ta för att minska risken. Förhandla fram en beloppsbegränsning så att ansvaret är maxat i avtalet. Begär en uppsägningsklausul som låter dig frigöra dig från borgen när bolaget når vissa nyckeltal – exempelvis en viss soliditet eller ett antal år med positivt rörelseresultat. Via Krea finns också långivare som erbjuder begränsad borgen för lån över 500 000 kronor. Och om du är gift bör ni fatta beslutet tillsammans, eftersom en infriad borgen påverkar den gemensamma ekonomin även om du juridiskt är ensam borgensman.

Ett tredje perspektiv är skatten. Om du som borgensman i ett aktiebolag tvingas betala bolagets skuld är det normalt inte en avdragsgill kostnad i näringsverksamhet, eftersom du betalar som privatperson. Du får i stället en fordran på bolaget; blir den värdelös kan förlusten i vissa fall dras av i inkomstslaget kapital, men reglerna är begränsade och bör stämmas av med Skatteverket eller en skatterådgivare i förväg. I praktiken bär du det mesta av en infriad borgen privat.

Factoring och fakturabelåning – fordringar som säkerhet

Factoring och fakturabelåning utnyttjar företagets kundfordringar som säkerhet och är intressanta alternativ för bolag som har löpande försäljning mot näringskunder med långa betalningsvillkor. Vid fakturabelåning behåller företaget äganderätten till fakturan men pantsätter den, och får en del av fakturabeloppet utbetalt direkt. När kunden betalar går beloppet till finansiären som kvittar sin belåning och betalar ut resten. Vid fakturaköp säljs fakturan istället helt – finansiären tar över fordran, kreditrisken och i många fall påminnelsehanteringen.

Den stora fördelen är att säkerheten är självlikviderande. Fakturan ska betalas av kunden ändå, så det är i första hand kundens betalningsförmåga – inte bolagets långsiktiga hälsa – som avgör återbetalningen. Därför är fakturorna i sig den viktigaste säkerheten, men fråga om finansiären också vill ha personlig borgen, särskilt vid belåning med regressrätt där risken stannar hos dig. Branschstarka fakturakunder som kommuner, regioner och börsbolag ger de bästa villkoren, medan fakturor mot osäkra små kunder eller med lång kredittid blir dyrare.

Kostnaden anges normalt som en procentandel av fakturabeloppet – en avgift på 2 procent för en faktura med 30 dagars betalningstid motsvarar till exempel omkring 28 procent i effektiv årsränta. Det är dyrare än ett traditionellt lån, men jämförelsen blir mer rättvisande om man räknar med alternativkostnaden av att ha kapital bundet i fordringar i stället för i rörelsen. För växande konsultbolag och byggföretag kan factoring vara ett sätt att frigöra rörelsekapital, och några aktörer i Sverige är Svea Bank, Billecta och Capcito – samt Treyd för leverantörsfakturor. Vad avgifterna blir i kronor går vi igenom i guiden om vad factoring kostar.

Två varianter är värda att skilja på: regresslös och regressbaserad factoring. Vid regresslös factoring tar finansiären hela kreditrisken om kunden inte betalar – du som säljare är fri från ansvar när fakturan väl är såld. Priset blir därför högre. Vid regressbaserad factoring står du själv för risken om kunden inte betalar, och finansiären kan kräva tillbaka pengarna från dig. Priset är då lägre, men den ekonomiska risken sitter fortfarande kvar hos bolaget. För B2B-säljare mot kommuner och större företag är regresslös factoring ofta välmotiverad eftersom den flyttar både likviditeten och kreditrisken på en gång.

Bankgaranti som säkerhet mot tredje part

En bankgaranti är ett åtagande från en bank att betala ett visst belopp till en specifik part om bolaget inte uppfyller sina förpliktelser. Den är inte en säkerhet för ett eget lån utan snarare en säkerhet som bolaget ställer gentemot en kund, leverantör eller hyresvärd. Vanliga användningsområden är hyresgarantier vid kontors- och butikslokaler, fullgörandegarantier i entreprenadkontrakt och tullkrediter. Kostnaden är en årlig avgift som beräknas på garantibeloppet, och banken kräver i sin tur att bolaget ställer motsäkerhet – ofta en pantsatt depå eller företagsinteckning.

För den som är ny som hyresgäst i en kommersiell lokal är bankgarantin ofta oundviklig. En hyresvärd som inte känner bolaget sedan tidigare vill ofta ha säkerhet motsvarande flera månaders hyra, och en bankgaranti ger hyresvärden en betalare med hög kreditvärdighet. För bolaget innebär det en löpande kostnad, men den är ofta en förutsättning för att komma åt A-läges­lokaler. Vid större entreprenader är fullgörandegarantier ett standardkrav från beställare eftersom en konkurs hos entreprenören annars skulle lämna projektet ofärdigt.

Många bankgarantier är utformade som anfordringsgarantier: banken betalar när mottagaren begär det, utan att först pröva om förpliktelsen verkligen brustit. Det skiljer dem från en vanlig borgen och gör dem enkla att utnyttja för mottagaren. För bolaget som ställer garantin innebär det att banken nästan alltid vill ha en betryggande motsäkerhet – en pantsatt depå, en deposition motsvarande hela garantibeloppet eller en förstärkt företagsinteckning – innan garantin utfärdas. Alternativet att be banken om en öppen garanti utan motsäkerhet är i praktiken förbehållet stora välrenommerade bolag med starka balansräkningar.

Vad händer vid default – processen steg för steg

Om bolaget inte betalar i tid startar en process som kan sträcka sig från första påminnelse till utmätning. Först skickar långivaren påminnelser med påminnelseavgifter och dröjsmålsränta – enligt avtalet eller, om inget annat avtalats, enligt räntelagen referensräntan plus åtta procentenheter. Hur snabbt lånet kan sägas upp styrs av avtalet, men vid upprepade uteblivna betalningar kan långivaren säga upp hela lånet, och då förfaller hela det utestående beloppet till betalning omedelbart. Vid det läget aktiveras också eventuella cross-default-klausuler i avtalet som kan trigga uppsägning av andra lån hos samma långivare.

Processen ser olika ut beroende på säkerhetens typ. Vid blancolån driver långivaren oftast in skulden via inkasso och Kronofogden: ett betalningsföreläggande som inte bestrids leder till ett utslag, och därefter kan långivaren begära utmätning. Långivaren kan också ansöka om att bolaget försätts i konkurs. Vid företagsinteckning har långivaren särskild förmånsrätt i den intecknade egendomen när den utmäts eller om bolaget går i konkurs. Vid fastighetsinteckning säljs fastigheten exekutivt genom Kronofogden, och överskottet över skulden tillfaller ägaren medan ett underskott kvarstår som restskuld.

Efter uppsägningen lämnas ärendet till inkasso och därefter, om betalning fortfarande inte sker, till Kronofogden. Vid säkerställda lån kan långivaren begära utmätning av den pantsatta tillgången – maskiner och fastigheter säljs exekutivt, och kundfordringar drivs in när de förfaller. Räcker säkerheten inte för att täcka skulden uppstår en restskuld som fortsatt drivs in från bolaget, och vid personlig borgen även från borgensmannen privat.

För bolaget blir konsekvensen en betalningsanmärkning hos UC och övriga kreditupplysningsföretag som för ett företag ligger kvar i fem år, även om skulden betalas, vilket gör ny finansiering betydligt svårare under den perioden. Vid konkurs avslutas bolaget, men personlig borgen följer ägaren vidare. I praktiken är därför kommunikation med långivaren det viktigaste om företaget börjar halka efter – många långivare kan lägga om amorteringsplanen eller ge ett kort betalningsuppehåll om du hör av dig i tid; Froda låter till exempel alla kunder pausa amorteringen i upp till åtta veckor. Att tiga och hoppas att det löser sig är den kostsammaste strategin.

Återvinningen vid en tvångsförsäljning blir ofta lägre än den teoretiska belåningsgraden antyder. Begagnade industrimaskiner kan vara svåra att sälja eftersom köparna är få, och även fastigheter kan säljas under marknadsvärde vid en exekutiv försäljning. Det är därför långivare är konservativa i belåningsgrad från början – de räknar implicit med att säkerheten i praktiken kommer att ge mindre än pappersvärdet om det verkligen blir skarpt läge.

Alternativ till säkerhet – när blancolån är vägen framåt

För många företagare är frågan inte hur säkerheten ska utformas utan hur den ska undvikas. Blancolån, alltså lån utan pant – men oftast med personlig borgen – har blivit en vanlig produkt på den svenska marknaden. Digitala långivare baserar bedömningen på kassaflöde, kreditvärdighet och historik snarare än på pantsatta tillgångar, och via förmedlare som Krea och Kompar kan flera långivare lämna bud utan att du ställer säkerhet i ansökan – vilket gör processen både snabbare och mindre betungande för låntagaren.

Drivkraften bakom tillväxten i blancosegmentet är främst digitaliseringen av kreditbedömningen. När en långivare kan hämta bokföringsdata direkt från bolagets ekonomisystem, kontoutdrag via öppna API:er och kreditupplysning via UC på samma minut går det att göra en tillförlitlig riskbedömning utan att behöva luta sig mot pantsatta tillgångar. Det är främst digitala långivare och låneförmedlare som har byggt upp den här infrastrukturen, medan storbankerna oftare arbetar med manuell granskning och säkerhetskrav. Skillnaden märks tydligast för mindre bolag, där den digitala bedömningen öppnat för finansiering som tidigare krävde privat säkerhet.

Kompromissen är högre ränta. Via Krea landar räntan enligt Krea oftast på 7–30 procent per år, medan ett lån med god säkerhet hos en bank ofta blir billigare, och löptiden är kortare – hos Kreas långivare som längst fem år. Men för lånebelopp under ett par miljoner kronor och investeringar med kort återbetalningstid är skillnaden i totalkostnad ofta mindre dramatisk än räntenivån antyder, och friheten att inte låsa upp tillgångar eller privat bostad väger tungt.

Räkneexemplet är värt att göra: ett säkerställt lån på 1 miljon kronor över 36 månader till 5 procents ränta kostar cirka 79 000 kronor i total räntekostnad. Samma belopp som blanco till 10 procents ränta kostar cirka 162 000 kronor – en merkostnad på 83 000 kronor. Ställt mot alternativet att pantsätta produktionslokalen eller privata bostaden, med allt vad det innebär av juridisk hantering och personlig risk, väljer många företagare medvetet den högre räntan. För andra – typiskt etablerade bolag med existerande obelånade fastigheter – är den säkerställda vägen självklar eftersom räntebesparingen landar direkt i rörelseresultatet.

Utöver Krea finns flera andra vägar att minska säkerhetskraven. Kompar samarbetar med ett par långivare som inte kräver någon säkerhet, inte ens borgen – men i de allra flesta fall ingår en personlig borgen. Qred Bank kräver ingen pant men borgen, och Froda kräver vanligtvis personlig borgen och kan vid större lån vilja ha fastighets- eller företagsinteckning. Factoring och leasing har säkerheten inbyggd i själva produkten och kräver oftast ingen ytterligare pant, och Treyds leverantörsfinansiering kräver enligt villkoren varken säkerhet eller personlig borgen. Det går ibland också att förhandla fram att borgen eller säkerheten trappas ned när bolaget når avtalade nyckeltal.

Ett alternativ som ibland glöms bort är att helt enkelt bygga upp eget kapital innan ansökan. Om du kan vänta några månader och under tiden stärka balansräkningen – amortera av befintliga krediter, öka likvida medel och förbättra soliditeten – så flyttar sig förhandlingsläget. En långivare som ser ett bolag med god soliditet och en rejäl kassareserv ställer sällan samma säkerhetskrav som mot ett nystartat bolag utan buffert. För expansionsinvesteringar som ändå inte är akuta kan en kort paus för att bygga kreditvärdighet spara mer i ränta och minskat säkerhetskrav än vad den kostar i utebliven tillväxt.

Relaterade guider