Factoring och fakturaköp 2026 – så frigör du kapital ur kundfordringar
Vad kostar factoring och fakturaköp?
Enligt Krea kostar factoring vanligtvis 1–3 procent att sälja en faktura med 30 dagars betalningstid, vilket motsvarar ungefär 12–36 procent i årsränta. Avgiften tas oftast per faktura. Vid fakturaköp säljer du fakturan och får större delen av beloppet utbetalt direkt, och vid fakturabelåning använder du den som säkerhet för en kredit.
- Fakturaköp = du säljer; utan regress tar finansiären risken
- Fakturabelåning = du belånar, du behåller kreditrisken
- Enligt Krea: 1–3 % per 30-dagarsfaktura ≈ 12–36 % i årsränta
- B2B-fordringar, 30–90 dagars betalningsvillkor
Av
Redaktionen
mittföretagslån.se
Innehåll
Innehållsförteckning
Jämför fakturafinansiering och företagslån
Förmedlare och långivare – vid återkommande kassabehov blir ett lån ofta billigare än factoring
Krea
- Kostnad:
- Från ca 7 % per år (oftast 7–30 %)
- Belopp:
- 10 000 kr – 200 mkr
- Handläggning
- Utbetalning vanligtvis inom 1–10 dagar
- 30+ långivare i ett formulär
- En samlad UC-förfrågan
Kompar
- Kostnad:
- Sätts av långivaren
- Belopp:
- 20 000 kr – 10 mkr
- Handläggning
- Svar inom 24 timmar, ibland inom 30 minuter
- 30+ banker och långivare
- En samlad UC-förfrågan
Froda
- Kostnad:
- Sätts individuellt
- Belopp:
- 10 000 kr – 5 mkr
- Handläggning
- Svar inom 24 timmar, utbetalning samma dag
- Ingen UC — Creditsafe i stället
- Inga uppläggnings- eller aviavgifter
Ordning: Redaktionens val först, sedan våra samarbetspartner (Krea, Kompar och Froda). Om våra samarbeten
Alla alternativ sida vid sida →Vid fakturaköp tar köparen över ägandet av fakturan och, om avtalet är utan regress, även kreditrisken. Vid fakturabelåning, som i dagligt tal ofta också kallas factoring, behåller du både fakturan och risken. Lösningen passar B2B-företag med långa betalningsvillkor, men vid återkommande kassabehov blir ett blancolån oftast billigare.
Den här guiden förklarar hur factoring och fakturaköp fungerar i Sverige 2026, vad skillnaden mellan att sälja och belåna en faktura faktiskt betyder, hur du räknar om en avgift per faktura till effektiv årsränta och i vilka lägen det lönar sig. Syftet är att ge dig beslutsunderlag innan du tecknar avtal – och att visa när ett vanligt företagslån blir en klart billigare lösning på samma kassaflödesproblem.
Fakturafinansiering används när pengarna du behöver redan finns i obetalda kundfakturor. Prissättningen skiljer sig mellan aktörerna: en del tar en avgift per faktura, andra en ränta per månad på det belånade beloppet, och flera avgifter kan tillkomma. Först när du förstår strukturen går offerterna att jämföra.
Priset sätts för ditt bolag och dina fakturor: Svea Bank sätter avgiften per affär efter en kreditbedömning, och Capcito skriver att den faktiska kostnaden alltid baseras på företaget. Har du redan ett factoringavtal är det därför värt att jämföra det med nya offerter då och då, och att be om ett nytt pris om något har förändrats, till exempel kundernas kreditvärdighet.
Vad factoring kostar – avgiften omräknad till årsränta
Factoring prissätts oftast med en avgift per faktura, ibland plus ränta på det utbetalda beloppet, så årsräntan räknar du fram själv: avgiften gånger 365, delat med antalet dagar fakturan löper. Krea, en av våra samarbetspartner, anger att fakturaköp vanligtvis kostar 1–3 procent för en faktura med 30 dagars betalningstid, vilket med formeln blir ungefär 12–36 procent i årsränta. I vårt räkneexempel blir 2 procent på 30 dagar ungefär 24 procent, och samma avgift på 60 dagar ungefär 12 procent.
Formeln är grov. Den räknar avgiften på hela fakturabeloppet och förutsätter att samma belopp ligger ute hela året. På sidan om vad factoring kostar räknar vi i stället på det belopp du faktiskt får utbetalt, vilket ger en högre årsränta, och går igenom avgifterna som tillkommer. Den här omräkningen är ändå nyckeln: en avgift på "bara 2 procent per faktura" låter billig bredvid ett företagslån på exempelvis 8 procents årsränta, tills du ser att samma kapital omsätts tolv gånger per år när fakturan löper 30 dagar.
Med samma formel ger en avgift på 1,5 procent för en faktura som löper 30 dagar cirka 18 procent i årsränta, medan 3 procent per faktura med 90 dagars löptid motsvarar 12 procent årsränta. Ju längre betalningsvillkor dina kunder har, desto lägre blir alltså den effektiva årsräntan relativt sett – för kostnaden fördelas över mer tid. Det förutsätter att avgiften är densamma: i Sveas räknare stiger avgiften för fakturaköp med betalningsvillkoren, så räkna på offertens avgift för just din betalningstid.
Omvänt betyder det att du bör vara extra försiktig med factoring om dina kunder betalar snabbt. Fakturor med 10–14 dagars löptid ger med samma formel över 50 procent i årsränta om avgiften ligger på 2 procent. För sådana företag är factoring sällan rätt verktyg, och det är värt att ifrågasätta om kassaflödesproblemet faktiskt behöver lösas med extern finansiering alls eller om det går att jämna ut med en liten buffertkassa. Ett annat alternativ är att be kunden om förskottsfakturering eller delad fakturering, vilket kostar dig noll i finansieringsavgifter.
| Avgift per faktura | 30 dagars löptid | 60 dagars löptid | 90 dagars löptid |
|---|---|---|---|
| 1,0 % | ≈ 12 % | ≈ 6 % | ≈ 4 % |
| 1,5 % | ≈ 18 % | ≈ 9 % | ≈ 6 % |
| 2,0 % | ≈ 24 % | ≈ 12 % | ≈ 8 % |
| 3,0 % | ≈ 36 % | ≈ 18 % | ≈ 12 % |
Grovt beräknad effektiv årsränta = avgift per faktura × (365 / betalningstid). Tabellen förutsätter att samma belopp rullar i finansieringen hela året – är behovet enstaka blir årsränte-jämförelsen inte lika relevant.
Utöver grundavgiften kan kringkostnader höja totalpriset. Krea räknar upp uppläggningsavgift när avtalet startar, serviceavgift per faktura, limitavgift och fast årsavgift, plus kostnader för påminnelser, inkasso och dröjsmålsränta, och anger att den effektiva årsräntan med alla avgifter inräknade kan variera från cirka 6 till 50 procent. I en del avtal tillkommer också ränta på det utbetalda beloppet under tiden mellan utbetalning och kundens betalning. Nivåerna skiljer sig mellan aktörerna, så be om prislistan och räkna in varje post. En del avtal kan också ha en minimivolym. Fråga då vad som händer om din fakturering blir lägre än avtalat, eftersom det kan bli dyrt under lågsäsonger.
När du jämför erbjudanden är därför enkelavgiften bara utgångspunkten. Be alltid om en total årskostnad baserat på din faktiska faktureringsvolym, inklusive alla avgifter och räntor, och dividera med det genomsnittligt utestående beloppet. Det talet är den verkliga effektiva årsränta du kommer att betala, och det är den du bör jämföra med ett alternativt företagslån eller checkkredit. Skillnaden kan bli påtaglig – ett företag som jämför "2 procent per faktura" med "8 procents årsränta" och väljer factoring för att det verkar billigare betalar i det exemplet omkring 24 procent i årsränta, 16 procentenheter mer än lånet.
En annan kostnadskomponent värd att titta på är utbetalningsgraden, och där skiljer sig modellerna. Vid fakturaköp betalar flera aktörer ut fakturans belopp minus avgiften: Krea skriver att du får hela fakturavärdet minus provisionen, och Capcito att du får upp till 99 % av fakturabeloppet direkt. Hur mycket som betalas ut kan enligt Krea skilja sig från 97 till 99,5 procent av fakturans värde. Vid fakturabelåning lånar du bara en andel av fakturan – Svea Bank anger upp till 90 % av fakturans värde och SEB upp till 80 % – och resten kommer när kunden betalat. Fråga därför hur stor andel som betalas ut direkt, och glöm inte i kassaflödesplanen att resten kommer in med fördröjning.
Vad factoring och fakturaköp är
Factoring och fakturaköp är samlingsbegrepp för finansiering där dina kundfordringar används för att frigöra kapital. Grundproblemet de löser är gapet mellan när du levererar till en företagskund och när kunden faktiskt betalar – ett gap som ofta ligger på 30 till 90 dagar och som under tiden låser stora belopp i balansräkningen. I stället för att vänta på pengarna får du merparten utbetalt mot en avgift – vid fakturaköp hos Billecta inom en bankdag efter godkännande och hos Svea Bank 1–2 bankdagar efter köpet – och finansiären hanterar antingen ägandet eller säkerheten i fakturan.
Tekniskt sett skiljer man mellan två modeller. Den första är äkta fakturaköp, där finansiären köper fakturan från dig – ägandet går över, kunden informeras och betalningen styrs om till köparens konto. Den andra är fakturabelåning, ofta kallad factoring i dagligt tal, där du behåller ägandet men pantsätter fakturan som säkerhet för en kredit. Det kan verka som en formalitet men får stor betydelse för både pris och risk, vilket vi går igenom i nästa avsnitt.
Båda modellerna bygger till stor del på kundens kreditvärdighet. Enligt Krea ska fakturamottagaren vara kreditvärdig, och Svea Bank skriver att avgiften beror på bland annat ditt företags och din kunds kreditvärdighet – så ditt eget bolag spelar också roll. Enligt Krea har många factoringbolag dessutom krav på minimiomsättning, vilket gör factoring mindre lämpligt för nystartade och mindre företag. Fakturor mot privatpersoner kan enligt Krea också säljas, så länge de är obetalda och inte har förfallit.
Avtalen ser olika ut. En del gäller alla eller merparten av fakturorna under en avtalstid, andra låter dig välja faktura för faktura. Capcito har inga krav på bindningstid eller antal fakturor, hos Billecta kan du sälja en enskild faktura utan ytterligare förbindelser, och hos Svea Bank väljer du själv vilka fakturor du säljer. Flera aktörer kopplar fakturaköpet till faktureringen: Capcitos fakturaköp finns direkt i Fortnox fakturering, och Billectas i Billectas eget faktureringsprogram.
Skillnaden mellan att sälja och belåna fakturan
Den enskilt viktigaste skillnaden mellan fakturaköp och fakturabelåning ligger i vem som äger fakturan och därmed vem som bär kreditrisken. Vid fakturaköp övergår äganderätten till finansiären när affären genomförs. Det är då finansiären som har fordran mot kunden, det är deras kontonummer på fakturan och det är de som driver in pengarna. Betalar kunden inte, är det deras förlust – inte din – förutsatt att avtalet är utan regress. Du får betalt den dag fakturan köps och har inget åtagande kvar, förutom att leverera som avtalat.
Fakturabelåning, som i dagligt tal ofta kallas factoring, fungerar annorlunda. Här behåller du fakturan i din egen bokföring och använder den som säkerhet för en kredit på en andel av beloppet, enligt Krea och Fortnox oftast 70–90 procent. Resten får du när kunden har betalat, enligt Krea minus en avgift – Svea Bank betalar till exempel ut 80–85 % av fakturabeloppet från första dagen och resten när kunden betalat. Fördelen är att avgiften brukar vara lägre än vid fakturaköp, som Fortnox beskriver skillnaden, och att du behåller kontrollen över kundrelationen. Nackdelen är att kreditrisken ligger kvar hos dig – om kunden går i konkurs måste du lösa in belåningen med egna pengar.
I praktiken ser det också olika ut mot kunden. Ett äkta fakturaköp är normalt öppet: på fakturan står att betalning ska göras till finansiären och kunden märker tydligt att du använder fakturafinansiering. Fakturabelåning kan däremot vara tyst, vilket betyder att fakturan ser ut som vanligt med dina uppgifter och kunden betalar till ditt konto som sedan snabbt överförs till finansiären. Men inte alltid: hos Capcito förses fakturorna med Capcitos överlåtelsetext. Om du värdesätter att kundrelationen ser oförändrad ut, fråga därför aktören hur fakturan ser ut och vart kunden ska betala.
En tredje variant är selektiv fakturafinansiering, ofta marknadsförd som "spot factoring" eller "single invoice finance". Där väljer du från faktura till faktura, utan bindningstid eller minimivolym. Det ger maximal flexibilitet och passar bolag som bara behöver frigöra kapital vid enstaka stora fordringar. Om priset per faktura blir högre än i ett löpande avtal framgår inte av aktörernas sidor, så jämför offerterna. Capcito erbjuder modellen digitalt, utan krav på bindningstid eller antal fakturor, och hos Billecta kan du sälja en enskild faktura utan ytterligare förbindelser.
En praktisk konsekvens av skillnaden mellan fakturaköp och factoring är hur den påverkar din kundreskontra och bokföring. Vid äkta fakturaköp byts kundfordran mot pengar på kontot, minus avgiften – fordran försvinner från balansräkningen. Vid factoring med belåning står fakturan kvar som kundfordran, parallellt med en kortfristig skuld motsvarande krediten, vilket gör att balansomslutningen tillfälligt ökar. För de flesta bolag är effekten marginell, men om du är nära en kovenant-gräns i ett befintligt banklån är det värt att kontrollera hur just ditt avtal definierar skuldsättning innan du startar factoring.
Med eller utan regress – vem bär risken
Regressfrågan är den andra stora skiljelinjen i ett factoringavtal, efter själva modellvalet. Regress innebär att finansiären har rätt att återkräva pengarna av dig om kunden inte betalar. Med regress (recourse) är det i praktiken du som fortfarande bär kreditrisken, även om du fått pengarna i förskott – går kunden i konkurs måste du lösa in fakturan med egna medel. Utan regress (non-recourse) tar finansiären hela risken och du slipper oroa dig för kundförluster, men betalar en högre avgift i gengäld.
Fakturaköp förekommer både med och utan regress, och även utan regress kan köparen begära återkrav vid tvister eller fel i leveransen. Vid fakturabelåning stannar kreditrisken däremot alltid hos dig, vilket är en av förklaringarna till det lägre priset. Att slippa regress kostar enligt Krea oftast något mer, och ungefär hälften av de factoringbolag Krea samarbetar med erbjuder det – framför allt när dina kunder har god kreditvärdighet. Tillägget kan vara värt att betala om en enda stor kund står för en stor del av omsättningen, eftersom en kundförlust då slår hårt.
Det är också viktigt att vara medveten om hur regressen aktiveras i praktiken. I en typisk recourse-factoring har finansiären rätt att kräva återbetalning om fakturan inte betalats inom den tid efter förfallodatum som avtalet anger, oavsett anledning. Det innebär att du inte bara riskerar att betala om kunden gått i konkurs, utan också om kunden bara är en sen betalare. Enligt Krea har factoringbolaget då rätt att sälja tillbaka eller överlåta obetalda fakturor till dig efter förfallodatumet, oftast efter en tidsfrist på 30 dagar. Har du räknat med pengarna från en stor faktura kan det bli en obehaglig överraskning, så ta med risken i kassaflödesplanen.
Tänk också på att även "utan regress" har kantfall. Finansiären täcker normalt bara ren kreditrisk – alltså att kunden inte kan betala på grund av insolvens. Tvister kring leveransen, försenade leveranser eller kvalitetsbrister faller oftast tillbaka på dig som leverantör, oavsett vad som står i factoringavtalet. Läs villkoren noga och be om konkreta exempel på vilka situationer finansiären faktiskt täcker, så att du inte tror dig ha en försäkring som i praktiken inte skyddar i de fall du är orolig för.
Ett mellanalternativ är kreditförsäkring parallellt med factoring med regress. Du tecknar då en separat kreditförsäkring via exempelvis Allianz Trade (tidigare Euler Hermes), Atradius eller Coface som täcker din kreditrisk, och behåller den billigare factoringavgiften för själva finansieringen. Totalkostnaden kan landa lägre än ren icke-regress-factoring, särskilt om din kundstock är stabil och försäkringsbolaget värderar risken lågt. Nackdelen är att du hanterar två avtal i stället för ett.
Svenska aktörer på fakturafinansieringsmarknaden 2026
Factoring erbjuds av banker som Svea Bank och SEB och av digitala aktörer, och Krea förmedlar factoring från flera banker och factoringbolag. Svea Bank har både fakturaköp och fakturabelåning: Svea skriver att fakturabelåningen passar vid större fakturavolymer, och vid fakturaköp väljer du själv vilka fakturor du säljer. Billecta och Capcito har fakturaköp utan bindningstid – Billecta i sitt faktureringsprogram och Capcito även i Fortnox fakturering – medan Treyd finansierar leverantörsfakturor.
Billectas fakturaköp finns i samma plattform som faktureringen och passar bolag som vill samla fakturahanteringen och finansieringen av kundfakturorna hos en aktör; något företagslån har Billecta inte. Capcito ligger i samma segment men har fakturaköp, fakturabelåning och företagslån, vilket kan passa om behovet är blandat. Treyd är ett specialfall – den finansierar leverantörsfakturor åt aktiebolag som köper och säljer färdiga, fysiska varor: Treyd betalar leverantören och du betalar tillbaka efter en till fem månader mot en fast avgift per faktura. Vill du sälja hela kundreskontran går det till exempel hos Billecta, och Svea Bank sköter påminnelser och inkasso för de fakturor den köper. Hur Sveas fakturaköp och fakturabelåning fungerar står i vår recension av Svea Bank.
För små bolag och enskilda firmor kan omsättningen vara ett hinder: enligt Krea har många factoringbolag krav på minimiomsättning. Capcito har inget krav på antal fakturor, och hos Billecta kan du sälja en enskild faktura. Testa gärna funktionen med en eller ett par fakturor, och väg sedan kostnaden mot ett blancolån – till exempel via en förmedlare som Krea eller Kompar – innan du tecknar längre avtal.
Priserna skiljer sig mellan aktörer och avtalsformer, och några publicerar ett pris, ett spann eller ett räkneexempel. Fortnox anger en avgift från 1 % av fakturans värde som sätts individuellt, utan bindningstid eller fasta avgifter, och Bokio, där det är Factoringgruppen som köper fakturan, tar 2,75 % (exklusive moms) av det finansierade beloppet per 30 dagar utan administrations- eller årsavgifter (båda enligt respektive webbplats, oktober 2026). Svea Bank visar ett räkneexempel för fakturaköp: 1,79 % av fakturabeloppet vid 30 dagars betalningsvillkor, plus 35 kr per faktura och 3 900 kr per år. Capcito anger 1–3,5 % per faktura för fakturaköp, med 1 % per 30 dagar plus moms som exempel. Billecta publicerar inget pris per faktura. Om ett långsiktigt helhetsavtal ger ett lägre procentpris framgår inte av aktörernas sidor, och räknat på total årskostnad – inklusive uppläggning, minimivolymer och övriga avgifter – kan ett lägre procentpris ändå bli dyrare. Be alltid om en heltäckande offert baserad på din faktiska faktureringsprofil innan du jämför, annars är det svårt att veta vad du faktiskt kommer att betala.
När du utvärderar en specifik aktör är det värt att titta på integrationsmöjligheter, utbetalningshastighet och hur de hanterar kundkontakten. Krea räknar hanteringen av påminnelser och inkasso och integrationen med bokföringsprogram som Fortnox till det du bör jämföra. Utbetalningstiden skiljer sig: vid fakturaköp betalar Capcito ut pengarna inom 24 timmar efter godkänd ansökan, Billecta inom en bankdag efter godkännande och Svea Bank 1–2 bankdagar efter köpet. Fråga också tidigt om kunden ser finansiären på fakturan – vid fakturaköp betalar kunden till köparen, och vid belåning beror det på aktören.
Redaktionens val 2026: Krea
Krea är vårt förstaval för bolag som inte vet exakt vilken finansieringsform de behöver. Eftersom låneförmedlarens nätverk rymmer fler än 30 banker och långivare med olika produkter kommer buden tillbaka i olika former — kortare och längre lån, löptider upp till 60 månader — och du kan jämföra dem mot varandra i stället för att låsa dig vid en produkt innan du vet vad den kostar.
Ansökan är kostnadsfri och icke-bindande och ger en (1) samlad UC på bolaget plus en på eventuell borgensman. Ingen säkerhet krävs för att ansöka, men för aktiebolag kräver långivarna generellt personlig borgen från någon i styrelsen. Beloppen går från 10 000 kronor till 200 miljoner, och samtliga bolagsformer accepteras.
En reservation: Krea är inte det billigaste alternativet för alla. Ett etablerat bolag med stabila nyckeltal som kan ställa säkerhet får ofta lägst nominell ränta hos sin husbank eller en storbank — använd Kreas bud som golv och begär en offert där parallellt. Räntan via Krea sätts av den långivare som lämnar erbjudandet och landar enligt Krea oftast på 7–30 procent per år.
En reservation till: har du riktigt bråttom är Qred Bank snabbare — besked inom en arbetsdag och utbetalning samma dag som avtalet signeras. Det kostar: Qred tar en fast månadsavgift i stället för ränta, som enligt Kreas sammanställning motsvarar 33–74 procent i effektiv ränta om lånet behålls hela löptiden.
Jämför bud hos Krea →När factoring passar – och när det inte gör det
Factoring är ett effektivt verktyg, men bara i ganska avgränsade situationer. Det passar bäst när du har stora B2B-fordringar mot kreditvärdiga kunder med 30–90 dagars betalningsvillkor, när kassaflödesbehovet är hanterbart enstaka gånger snarare än strukturellt, och – vid fakturaköp – när du vill frigöra kapital utan att ta upp en ny skuld i balansräkningen. Bolag med stora lönekostnader, som bemannings- och konsultbolag, betalar lönerna innan kunderna har betalat, och där kan factoring jämna ut kassaflödet.
Det passar också bra för bolag som arbetar projektbaserat med en handfull stora fordringar om året. En IT-konsult som levererar ett uppdrag för 2 miljoner kronor med 60 dagars betalningsvillkor kan sälja fakturan och få större delen av beloppet direkt. Räknar vi med 2 procent i avgift – ett räkneexempel, inte ett pris – blir kostnaden 40 000 kronor. Det är en rimlig kostnad för att slippa vänta två månader på pengarna, särskilt om kapitalet ska investeras i nästa uppdrag. Fakturaköp utan regress är här särskilt värdefullt eftersom du samtidigt skyddar dig mot att kunden går i konkurs innan betalningen kommer in.
Ett tredje scenario där factoring kan vara rätt svar är export. När du fakturerar en kund i ett annat land växer kreditrisken av flera skäl – rättsliga processer blir dyrare om något går fel, kundens betalningshistorik är svårare att verifiera och valutarörelser kan erodera marginalerna om betalningen drar ut på tiden. Flera av de factoringbolag som Krea förmedlar erbjuder exportfactoring, och enligt Krea säljs utländska fakturor oftast utan regress i kombination med kreditförsäkring, så länge mottagaren är kreditvärdig. Då ligger risken för att den utländska kunden inte betalar hos factoringbolaget, och det kan vara värt merkostnaden.
Däremot är factoring fel lösning i flera vanliga situationer. Om dina fakturor är små och många – till exempel en onlinehandel med hundratals fakturor i månaden – kan en avgift per faktura enligt Krea summeras till ett stort belopp. Om betalningstiderna är korta, 10–14 dagar, är kostnaden per faktura för hög relativt den tid kapitalet faktiskt är bundet, och fakturor som förfaller inom sju dagar kan enligt Krea oftast inte säljas alls. Och om du har återkommande kassaflödesgap av strukturella skäl – lägre intäkter än utgifter – löser factoring bara symptomet, inte grundproblemet, och blir då ett dyrt plåster.
Ytterligare en varningssignal är om en enda kund står för merparten av omsättningen: då hänger finansieringen på den kundens kreditvärdighet, så fråga hur aktören ser på det innan du räknar med pengarna. Vid öppen factoring betalar kunden dessutom till finansiären, och Krea räknar det som en nackdel med factoring att du ger upp en del kontroll över kundrelationen. Har du en nyckelkund där relationen är känslig, stäm av hur påminnelser och kontakter sköts innan du väljer aktör.
Factoring löser inte problemet med sena betalare. Finansiären betalar ut pengarna till dig när fakturan säljs eller belånas, men själva betaldisciplinen hos din kund påverkas inte. Om ditt verkliga problem är att kunderna betalar för sent, är det oftast mer kostnadseffektivt att strama upp fakturarutinerna, införa tidigare påminnelser och eventuellt erbjuda kassarabatt vid snabb betalning. Factoring löser kassaflödet men fixar inte grunden i kundens beteende.
När företagslån är bättre än factoring
Den här sektionen är ofta den viktigaste: för återkommande kassabehov är ett blancolån eller en checkkredit ofta billigare än factoring, och Krea, som förmedlar både företagslån och factoring, skriver att ett företagslån ofta har bättre villkor för finansiering över längre sikt. Räkneexemplet är enkelt. Ett företag som varje månad har 1 miljon kronor bundet i fakturor med 30 dagars betalningstid kan antingen sälja dem löpande till 2 procent per faktura – ungefär 240 000 kronor per år i avgifter – eller ta ett blancolån på 1 miljon med 8 procents årsränta – ett räkneexempel, inte ett erbjudande – vilket kostar 80 000 kronor per år. Skillnaden är 160 000 kronor årligen för i praktiken samma resultat.
Det handlar alltså inte om att factoring är en dålig produkt i sig, utan om att den är prisad för enstaka tjänster medan ett företagslån är prisat som en långsiktig finansieringslösning. När kassaflödesproblemet är strukturellt och återkommande – samma belopp bundet i fakturor månad efter månad – är factoring fel verktyg. Ett blancolån eller en checkkredit ger för ett stabilt bolag samma frigörande effekt, ofta till en lägre kostnad, och en bankfinansiering mot företagsinteckning kan bli ännu billigare för etablerade bolag.
En enkel tumregel: om ditt utestående belopp i kundfakturor legat någorlunda stabilt över sex till tolv månader är behovet strukturellt och ett lån ofta billigare. Om beloppet varierar kraftigt mellan noll och miljoner beroende på enskilda stora affärer är behovet däremot flexibelt, och då är selektiv factoring ofta ett bättre verktyg. Analysen gör du i ditt bokföringsprogram.
Factoring är ändå det bättre valet i två situationer. Den första är vid enstaka stora fordringar där du vill frigöra kapital snabbt och, med fakturaköp, utan att belasta balansräkningen med en ny skuld – till exempel en engångsorder som är väsentligt större än din normala fakturering och där den effektiva årsräntan inte spelar så stor roll över en så kort period. Den andra är när du vill outsourca kreditrisken helt, vilket fakturaköp utan regress gör på ett sätt som inget vanligt lån kan matcha. I alla andra fall bör du räkna noga på totalkostnaden över ett år innan du skriver på ett factoringavtal, och jämföra den med ett blancolån.
En sista observation som ofta glöms bort: fakturaköp påverkar inte din skuldsättningsgrad, eftersom fakturan säljs och inget lån bokförs – vid fakturabelåning bokförs däremot en kortfristig skuld. Det kan vara en fördel om ett banklån har kovenanter kring soliditet eller skuldsättning, men det är inte ett tillräckligt skäl i sig för att välja factoring framför ett billigare lån.
Den mest konstruktiva strategin för många bolag är faktiskt en kombination. Ett blancolån eller en checkkredit täcker det löpande kassaflödesbehovet till låg kostnad, och factoring används selektivt vid enstaka extra stora fordringar eller i situationer där du vill skydda dig mot kreditrisk på en specifik kund. På så sätt får du det bästa av båda världarna: den billigare finansieringsformen för grundvolymen och den flexibla, riskförflyttande factoringen där den faktiskt tillför värde. En ren "bara factoring"-strategi blir däremot oftast dyrare än nödvändigt för ett aktivt bolag med återkommande fakturering.
Ett avslutande tips: innan du skriver på något factoringavtal, be om en simulering baserad på din faktiska faktureringsprofil de senaste tolv månaderna. Ta med genomsnittligt utestående belopp, antal fakturor, genomsnittlig betalningstid och eventuella säsongsvariationer. Be finansiären räkna fram den totala årskostnaden i kronor, inte bara procentsatsen. Gör sedan samma övning med ett hypotetiskt blancolån motsvarande ditt genomsnittliga kapitalbehov – ta in bud via en förmedlare som Krea eller Kompar. När du har båda siffrorna sida vid sida blir valet betydligt enklare, och ofta till lånets fördel.
Rekommenderade långivare
För återkommande kassabehov är ett blancolån eller checkkredit oftast billigare än factoring över tid. Via Krea eller Kompar lämnar flera långivare bud på samma ansökan, med en samlad UC-förfrågan.
Krea
- Kostnad:
- Från ca 7 % per år (oftast 7–30 %)
- Belopp:
- 10 000 kr – 200 mkr
- Handläggning
- Utbetalning vanligtvis inom 1–10 dagar
- 30+ långivare i ett formulär
- En samlad UC-förfrågan
Kompar
- Kostnad:
- Sätts av långivaren
- Belopp:
- 20 000 kr – 10 mkr
- Handläggning
- Svar inom 24 timmar, ibland inom 30 minuter
- 30+ banker och långivare
- En samlad UC-förfrågan
Froda
- Kostnad:
- Sätts individuellt
- Belopp:
- 10 000 kr – 5 mkr
- Handläggning
- Svar inom 24 timmar, utbetalning samma dag
- Ingen UC — Creditsafe i stället
- Inga uppläggnings- eller aviavgifter
Samarbetspartner i listan: Krea, Kompar och Froda. Om våra samarbeten
Hela jämförelsen →Vanliga frågor om factoring och fakturaköp
→Vad är skillnaden mellan fakturaköp och factoring?
Factoring är samlingsnamnet för finansiering med kundfakturor och används om två olika upplägg. Vid fakturaköp säljer du fakturan till en finansiär som tar över ägandet – och, om avtalet är utan regress, kreditrisken – och kunden betalar till köparen. Vid fakturabelåning, som i dagligt tal också kallas factoring, behåller du ägandet och använder fakturan som säkerhet för en kredit, vilket gör lösningen billigare men betyder att du fortfarande bär kreditrisken om kunden inte betalar.
Läs mer om skillnaden→Vad kostar factoring omräknat till årsränta?
En avgift på 2 procent för en faktura med 30 dagars löptid motsvarar ungefär 24 procent effektiv årsränta. Med 60 dagars löptid sjunker den effektiva årsräntan till runt 12 procent, men det förutsätter att avgiften är densamma och att samma belopp faktiskt ligger ute hela tiden. För återkommande kassabehov blir totalkostnaden över året därför ofta högre än för ett vanligt företagslån.
Se fullständig kostnadsanalys→Vilka företag kan använda factoring?
Enligt Krea kan alla företag som skickar ut fakturor sälja dem, oavsett om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en enskild firma, och även fakturor mot privatpersoner kan säljas. Krea ställer som minimikrav att fakturamottagaren är kreditvärdig, att fakturan har högst 90 förfallodagar och att den inte är betald eller förfallen, men villkoren skiljer sig mellan aktörerna. Många factoringbolag har dessutom krav på minimiomsättning, så factoring passar bäst för företag med en löpande fakturering och 30–90 dagars betalningsvillkor.
Se när factoring passar→Vad innebär factoring med respektive utan regress?
Med regress (recourse) står du själv för kreditrisken – om kunden inte betalar måste du lösa in fakturan. Utan regress (non-recourse) tar finansiären hela risken, vilket enligt Krea oftast ger en något högre kostnad – hur mycket högre framgår av offerten. Fakturaköp finns både med och utan regress – kontrollera vilket i avtalet – medan kreditrisken vid fakturabelåning alltid stannar hos dig.
Läs om regressalternativen→Är det billigare att ta ett företagslån istället för factoring?
För återkommande kassabehov är ett blancolån eller en checkkredit oftast billigare. En avgift på 2–3 procent per 30-dagarsfaktura motsvarar ungefär 24–36 procent i årsränta, medan räntan via Krea enligt Krea oftast landar på 7–30 procent per år – och ett bolag som kan ställa säkerhet får ofta lägre ränta hos sin bank. Factoring är däremot effektivt vid enstaka stora B2B-fordringar där du snabbt behöver frigöra kapital – och vid fakturaköp utan att ta på dig en skuld.
Jämför med företagslånKällor och vidare läsning
- Finansinspektionen — företagsregistret (kontrollera att långivaren har tillstånd)
- Bokföringsnämnden — redovisningsregler (BFNAR)
- Verksamt.se — finansiering (myndighetsgemensam vägledning)
- Skatteverket — moms för företag
- Priser, utbetalningsgrad, krav och regress: Kreas sidor om factoring och om att sälja fakturor (krea.se, factoringlistan uppdaterad 22 september 2026), lästa 19 oktober 2026. Fortnox sidor om fakturaköp och fakturabelåning, Bokios prislista för fakturaköp (priset exklusive moms) och SEB:s sida om fakturabelåning – lästa 17 oktober 2026. Billecta, Fakturaköp och Pengar direkt (billecta.com), läst 19 oktober 2026; Svea Bank, Fakturaköp (svea.com), läst 19 oktober 2026; Svea Bank, Factoring (svea.com), läst 19 oktober 2026; Capcito, Fakturaköp, Sälja fakturor och Fakturaköp Fortnox (capcito.com), läst 19 oktober 2026.
Fördjupa dig vidare
Redo att välja finansiering?
När du har räknat om factoringkostnaden till effektiv årsränta blir valet ofta tydligare. För återkommande kassabehov är ett blancolån normalt billigare än löpande fakturaköp – via Krea får du bud från flera långivare på en och samma ansökan. För enstaka stora B2B-fordringar kan factoring fortfarande vara rätt lösning – jämför alltid båda alternativen innan du skriver på.